Borta bra med hemma bäst! Igår kom vi hem med full energi.
Det började dock med att jag råkade ta fel väska med mig hem från flygplatsen. När vi var hemma så ringde helt plötsligt telefonen och jag hade råkat ta en annan mans resväska från bandet istället för Niclas. De såg EXAKT lika dana ut så ja, en stor miss. Det löste sig då han ändå hade vägarna förbi Borås. Tur!!
Efter det satte jag igång att packa upp alla väskorna. Det är inte ofta det händer, ofta brukar jag låta resväskorna stå i ett dygn eller två innan de är helt uppackade. Men igår fick jag någon ny energi som jag inte vet varifrån. Efter uppackande fortsatte jag att rensa i våra skåp och rensade ut massa gamla tallrikar, glas, bestick osv. Så skönt!
Igår ändrade de restriktionerna här i Italien vilket betyder att alla restauranger, gym, caféer, kiosker, butiker osv måste hålla stängt efter klockan 18.00.
Jag fick en fråga om hur det påverkat oss. Allting är öppet som vanligt på dagen. Den enda skillnaden är att vi igår och idag (vår sista kväll) äter middag på hotellet. Hotellet har vanligtvis ingen middag utan endast lunch och frukost men har ändrat detta i och med de nya restriktionerna. Igår gjorde de jättemysigt för oss gäster och hade gjort så vackert med levande ljus utspritt på terassen (med en magisk utsikt över havet). Det var så vackert att komma ut där och se så mycket kärlek de lagt ner för att få oss gäster att trivas. Jag valde att vara i den stunden tillsammans med min familj och hade lämnat både kamera och mobil i hotellrummet (därför har jag inga bilder att visa).
De hade även hyrt in kockar och serveringspersonal och utformat en kvällsmeny med allt från olika förrätter, pasta, olika huvudrätter, efterrätter och sides. Vi började med den godaste lasagne vi någonsin ätit i vårt liv (till följt av en enorm ost & chark, jättegod saftig kyckling, grillade grönsaker och tiramisu till dessert). Här i Italien äter man ju först en ”starter”, sedan en ”pasta”, sedan ett ”protein (=kött, kyckling eller fisk)” och sist en dessert så vi körde ”the Italian way” igår. Vi var sååå mätta för allt var sååå gott.
Det är jättetråkigt med dessa nya restriktioner då många restauranger/butiker som har sin stora försäljning på kvällarna går med en enorm förlust. Vissa har till och med fått stänga ner helt tyvärr då de gått i konkurs. Vi ser verkligen hur Italien går på knäna och det känns både sorgligt men samtidigt fint att vara här.
Även om man ska stötta Sverige med allt var det innebär så vill vi ju också ha ett Italien och ett Europa att återvända till när pandemin är över.
Jag har sett att någon ifrågasatte ”hur vi kan åka i dessa tider” men samtidigt så är det just i dessa tider som det är väldigt tacksamt att åka just för att stötta turism i andra länder. Vi är alla människor även om vi lever och verkar i olika länder. Vi gjorde som sagt ett antikroppstest två veckor innan vi åkte som var positivt så vi kan varken ta med smittan hit eller hem. Därför ser jag inga hinder utan ser istället denna resa som någonting positivt och ett väldigt bra tillfälle att komma iväg och stötta de platser som vi älskar.
Restriktionerna i Italien kommer att gälla till och med den 25:e november (såvida det inte förlängs). Jag håller tummarna för att Covid har minskat drastiskt till nästa vår/sommar/höst så att människorna här kan få tillbaka sina ”normala” liv samtidigt som jag faktiskt måste ge Sverige en stor eloge för att ha hanterat Covid-19 så pass bra att vi ändå lyckats kunna hålla Sverige öppet, både med jobb, förskolor, restauranger, gym osv.
När jag ser hur olyckliga, oroliga och tagna Italienarna är för att de tvingas stänga så ger det mig en enorm tacksamhet för att vi i Sverige faktiskt kan hålla öppet samtidigt som mitt hjärta brister när jag ser rädslan för framtiden i deras ögon. Jag är också tacksam för att Sverige idag, i jämförelse med i våras, har en fortsatt låg nivå på antal döda i Covid-19. Vi har inte facit i vår hand än, men om jag får gissa så tror jag att Sverige har vunnit mycket i att ha en hållbar strategi.
Med detta sagt. Jag skulle vilja ändra om rubriken till hur det påverkar Italienarna och andra länder i Europa som fått stänga ner snarare än hur det påverkas oss. Vi (jag och min familj) klarar oss och är de sista människorna som det är synd om just nu. Frågan är bara: Hur ska Europa – hur ska hela världen klara detta på ett bra sätt? What does not kill you makes you stronger har fått en helt annan betydelse. Jag är bara tacksam för att jag lever.
